Intervju med Endres sportchef Mika Packalén

Endre hade en bra period innan VM-uppehållet. I helgen gick det tyngre med en förlust mot Pixbo och en uddamålsvinst mot nykomlingen Lockerud. Var träningslägret i Egypten ingen höjdare för formen?
- Ja, man kan ju börja undra. Men låt oss inte dra några förhastade slutsatser av den gångna helgens resultat. Jag hoppas och tror att det handlade om ren ringrostighet, eftersom det varit ett så långt matchuppehåll.

Ni har resultatmässigt under 2009 gjort ert bästa elitserieår någonsin. Vad beror det på?
- Det finns flera framgångsfaktorer. För det första så jobbar vi systematiskt efter en plan. Sedan har vi fått in bra förstärkningar till en redan homogen och kompetent spelartrupp. Dessutom har vi fått ett positivt gensvar på de träningsmässiga förändringarna som vi gjort. Men till syvende och sist måste det entusiastiska ledarskapet som tränarna (Andreas Wahman och Micke Järlö) bidrar med vecka ut och vecka in framhållas lite extra.

Vad krävs för att Endre ska komma förbi kvartsfinalen?
- Oj, den dagen, den sorgen. Vi ska definitivt inte ta ut nåt i förskott, eftersom vi historiskt sett nästintill aldrig kunnat räkna med slutspel tidigare än efter den sista omgången. Istället skulle jag vilja framhålla det faktum att Endre IF från Endre socken, bestående av 358 invånare, kan stoltsera med att man går till julvila som tvåa i världens tuffaste innebandyliga! Man måste nästan nypa sig i armen.

Siktar ni mot guldet?
- Spelar man i Elitserien så har man ju en chans på bucklan och når man slutspel så ökar ju chansen att kamma hem den. Men i ärlighetens namn så ligger inte toppattacken i våra planer riktigt ännu. Däremot är vi såklart gärna med och tampas så länge vi kan och förmår under våren.

Vad tycker du om motståndet i Elitserien? Flippar och floppar?
- Jag, och säkert många med mig, är oerhört imponerad av IKSU. De står verkligen i en klass för sig och det känns lite som att resten av oss får nöja oss med brödsmulorna från bordet. Deras största motståndare till guldet lär komma att vara de själva. I övrigt tycker jag att vi, får att skryta lite, är en positiv överraskning tillsammans med KAIS/Mora. Kul att fler lag börjar ta upp kampen med ”The Big Four”. Tittar vi negativt så räknar jag dit Huddinge och i viss mån även Täby. Huddinge trodde jag skulle vara med och slåss om en slutspelsplats och Täby har, i mitt tycke, ett mycket bättre spelarmaterial än vad tabellpositionen visar.

Ta ut höstens femma ur hela elitserien!

Målvakt: Liisa Kokkonen, Endre: Den främsta anledningen till att vi gått så bra som vi gjort. Elitseriens bästa målvakt denna höst, enligt många förutom mig själv.

Back: Emelie Wibron, IKSU: Morgondagens back som blommat ut redan i höst. Besitter allt som en modern back ska besitta.

Back: Lisah Samuelsson, Balrog: Många liksom jag imponerades enormt av Lisahs stabila prestation under VM. Allround och rutinerad.

Center: Anna Wijk, IKSU: Smart, cool och vass. I det närmaste en komplett center redan!

Forward: Emelie Lindström; Balrog: Superlativerna har för länge sen tagit slut om den här tjejen. Världens mest effektiva spelare, det räcker nog att säga så.

Forward: Sara Kristoffersson, Falun: Har utvecklat sitt spel och är numera lika bra runt båda kortsidorna. Och visst har ”Sara 2.0” fortfarande handlederna to die for…

Gittan Ahonen Gunnarzon